Konkursen slog ned som en bomb

För personalen på Birger Jarl slog Leif-Ivan Karlssons konkurs ned som en bomb. Ingen förhandsinformation hade gått ut till de anställda. Att sedan höra honom anklaga personalen för bolagets misslyckande är ytterligare ett slag i ansiktet, menar Tedde Scott.
– Vi har slitit som fan för att få verksamheten att fungera. Vi har gjort vårt, säger han.

Tedde Scott har arbetat 17 år på Birger Jarl. Han är matros men har också arbetat som fartygsvärd och receptionist. Tidigare – innan verksamheten bantades och togs över av Leif-Ivan Karlsson – var han även klubbordförande ombord.

För en vecka sedan arbetade han sin sista dag ombord.
– Vi hörde från konkursförvaltaren att vi i personalen är arbetsbefriade sedan i måndags (13/3). Annars har vi inte hört något från ledningen sedan mitten av februari, säger Tedde Scott.

Leif-Ivan Karlsson hade stora planer när han köpte fartyget och tog över driftsbolaget på Birger Jarl. Han satsade mycket på inredning och nya möbler, men han hade inte så stor koll på de sjöfartsrelaterade frågorna, berättar Tedde Scott.
Istället för att förstärka besättningen och förbättra förutsättningarna för turverksamhet satsade Leif-Ivan Karlsson på restaurang- och hotellverksamheten. Han anställde flera mellanchefer med restaurangerfarenhet men ingen med erfarenhet av arbete till sjöss.
Samtidigt är kryssningsverksamheten en förutsättning för att Birger Jarl ska kunna ha kvar sin plats vid Stadsgårdskajen. Fartyget måste lämna kaj minst 80 gånger om året.
– Vi i besättningen har alla behörigheter som behövs för att klara detta. När vi gjort kryssningar har vi behövt vara mellan 13 och 20 personer beroende på hur många gäster vi haft ombord.

Ofta var det upp till besättningen att själva ta ansvar för att Birger Jarl skulle kunna segla med rätt bemanning. Ledningen hade ingen koll, berättar Tedde Scott. Utöver arbetsuppgifter som växlat från matros till restaurang och bar eller receptionist har besättningen även fått ringa in folk.
– Vi har själva fått jobba med att få ihop besättningen inför kryssningar, säger han. Det är ingen som har satt sig på kant och motarbetat Leif-Ivan Karlssons planer utan vi har gjort allt för att få verksamheten att fungera.

Tedde Scott har sex månaders uppsägningstid, något han delar med majoriteten av den fasta besättningen. Som läget ser ut i dag riskerar han att inte få ut hela sin lön på grund av Leif-Ivan Karlssons självpåtagna konkurs.
– Vi har fått reda via konkursförvaltaren att vi ska få lön via den statliga lönegarantin men den täcker långt ifrån allt. Men vi vill att Leif-Ivan Karlsson ska betala allt, både den överskjutande delen och lönegarantin. Han måste göra rätt för sig.

Chang Strömberg, ombudsman på Seko sjöfolk, berättar att facket har lämnat ett krav till Leif-Ivan Karlsson på 1,1 miljoner kronor för besättningens lön som inte täcks av lönegarantin. Kravet är baserat på tio medlemmars lönefordran.
– Det handlar om mycket pengar för varje enskild besättningsman. Vi försöker övertyga fartygsägaren att betala kravet så att besättningen får ut hela sin lön under uppsägningstiden. Om inte han betalar så måste förbundet gå vidare och begära sjöpant i Birger Jarl, säger han.

Text: Jörgen Tiger